The Blue Castle

 Som barn älskade jag Anne på Grönkulla-böckerna av Lucy Maud Montgomery, och även hennes böcker om Emily. Att hon skrivit mer hade jag ingen aning om förrän jag vuxit upp, och jag måste erkänna att hennes övriga böcker för barn inte alls är lika bra. Däremot så skrev hon två böcker som riktar sig till vuxna, och av dem är The Blue Castle, utgiven 1926, riktigt bra. Trist att den inte översatts till svenska.


The Blue Castle utspelar sig i en småstad i Kanada, någon gång runt 1920. Valancy Stirling är den fula ankungen i sin familj, hunsad, oälskad och ogift vid 29 års ålder. De enda ljuspunkterna är hennes intresse för staden svarta får, Barney Snaith, och en serie böcker om Kanadas natur som hon älskar, samt hennes dagdrömmar om “det blå slottet”, en plats där hon lever ett rikt och intressant liv. Men hennes liv tar en ny vändning när hon får veta att hon lider av ett obotligt hjärtfel, och bara har ett år att leva. Valancy bestämmer sig för att det här året ska hon leva fullt ut, i stället för att leva fullt ut. Till sin familjs stora förskräckelse börjar hon med att tala om för dem vad hon egentligen tänker, och sedan flyttar hon hemifrån för att ta hand om en döende barndomskamrat. Och där lär hon känna Barney, och får en ny idé om hur hon vill leva sitt sista år.


Har man läst Montgomery förut så känner man igen flera teman. En hjältinna som tror hon är oattraktiv, men som har ett rikt fantasiliv. Hypokritiska småstadsbor vars stora glädje i livet är att skvallra. Kärleken till naturen och det enkla livet. 


Det gör inget, The Blue Castle är en vacker, ofta rolig, och bitvis smärtsam bok om en kvinna som tar sitt öde i egna händer. Valancy är en sympatisk huvudperson som man snabbt fattar tycke för. Hennes familj, som man gärna förfasar sig åt, är ändå inte totalt nattsvarta, och Barney Snaith är en ovanligt intressant manlig karaktär. för att vara en Montgomery bok. Och naturligtvis katterna, som alltid har en plats i Montgomerys böcker.


The Blue Castle är en bok jag återkommer till när jag vill läsa något som inte tar alltför lång tid, men som alltid få mig på gott humör.


Comments